Sjundeå vill slå ihop elev- och dagisassistenter under samma beteckning. De anställda fick välja mellan att skriva på eller bli uppsagda. Då kontaktade de facket.
JHL:s regionkontor i södra Finland började få samtal från Sjundeå i början av 2018. Kommunen hade beslutat att samla sina cirka 30 skolgångsbiträden, eftisledare och dagvårdsassistenter (som assisterar barn med specialbehov) under en enda yrkesbeteckning.
Den nya yrkesbeteckningen är assistent inom fostran och undervisning. Ingen annan kommun i Finland använder den yrkesbeteckningen. Arbetsgivaren kan placera de anställda på dagis, i hela grunskolan och på eftis, enligt den nya arbetsbeskrivningen.
– Det kan hända att den som jobbar på dagis inte alls trivs med tonåringar eller har den kompetensen.
– Den som jobbar på dagis har valt att jobba med små barn. Det kan hända att den inte alls trivs med tonåringar eller har den kompetensen, eller tvärtom, säger Anne Laakso-Sopukki, som jobbar som skolgångsbiträde på Svenska skolan och numera är JHL:s huvudförtroendeman i Sjundeå.
Den lokala JHL-föreningen i Sjundeå slogs ihop med föreningen i Kyrkslätt för några år sedan. Det fanns inte tillräckligt många aktiva för att driva föreningen i Sjundeå. Huvudförtroendemannen blev ensam kvar.
Något år senare beslutade Sjundeå kommun att lägga ut matservicen, där huvudförtroendemannen jobbade. Då blev kommunen utan huvudförtroendeman från JHL.
Inte utan samarbetsförhandlingar
Kommunen informerade personalen om ändringen mot slutet av januari 2018. De gamla arbetsavtalen skulle sägas upp strax därefter, den första februari. De anställda uppmanades skriva på finskspråkiga blanketter med rubriken Työntekijän kuuleminen, ungefär hörande av arbetstagaren, där de skulle gå med på ändringen. Enligt handlingarna skulle anställningarna upphöra om de inte skrev på de nya avtalen.
Kan arbetsgivaren göra så här? undrade JHL-medlemmarna.
– JHL:s ståndpunkt är att arbetsgivaren inte kan driva igenom den här typen av ändringar utan samarbetsförhandlingar, och att arbetet måste motsvara utbildningen, säger regionombudsmannen Ossi-Pekka Ollikainen, som åkte till Sjundeå för att träffa oroliga medlemmar.
Ollikainen överväldigades av
uppslutningen på mötet. Han hade förväntat sig några deltagare, men
sittplatserna i matsalen tog slut. På ett andra möte lovade skolgångsbiträdet
Anne Laakso-Sopukki ställa upp som huvudförtroendeman och en vice förtroendeman
hittades i Taina Ylipuranen.
Nya förtroendemän
Som ny huvudförtroendeman fick Laakso-Sopukki genast börja hantera fallet. JHL skickade en begäran om utredning om grunderna till att säga upp arbetsavtalen till arbetsgivaren.
– Vi rådde medlemmarna att inte underteckna det nya avtalet, säger Ollikainen.
En del undertecknade i alla fall
– dagvårds-
assistenterna fick bättre lön genom det nya avtalet.
– Facket kan ingripa om någon känner att hen blivit pressad att underteckna.
Sent förra hösten gjorde arbetsgivaren sedan en ny påstöt för att driva igenom ändringen. Löneräkningen, som även den lagts ut, skulle flyttas från Taitoa Ab till Lojo stad.
– Med det som täckmantel uppmanades skolgångsbiträdena på Svenska skolan att skriva under de här pappren. De fick höra att det inte fanns några uppgifter om dem i Lojo och att de måste underteckna det här pappret (nedan) om de vill ha lön i januari, säger Laakso-Sopukki.
Det var många som undertecknade. Efter det har ytterligare påtryckningar förekommit.
– Om någon känner att den blivit pressad att underteckna kan vi ingripa. Det får inte ske under påtryckning, säger Ollikainen.
Arbetsgivaren hade också underlåtit att översätta de nya arbetsavtalen och det övriga materialet om ändringen till svenska. De svenskspråkiga arbetstagarna fick alltså handlingarna på finska.
– Utan vidare bör arbetstagarna få de här handlingarna på svenska, säger Ollikainen.
Kommunen: Bra för anställda och barn
Sjundeås bildningsdirektör Jukka Pietinen, som är ansvarig för processen, har i skrivande stund varit frånvarande i över en vecka och inte svarat på intervjuförfrågan. Hans ställföreträdare, chefen för småbarnsfostran Mirva Alakoskela, säger att kommunen inte vill tvinga de anställda utan erbjuda dem möjlighet att utvidga arbetsbeskrivningen.
– Det är också till fördel för den anställda att arbetsbeskrivningen är omfattande. Den nya beteckningen gör det möjligt att övergå till en annan enhet om det inte finns barn med assistansbehov i skolan eller i dagis. Det är också i barnets intresse att en assistent vid behov kan följa med barnet från förskolan till skolan, vilket också skett i höst.
Hon säger att ändringen möjliggör upprätthållande och utveckling av yrkeskompetensen, också om man vill byta mellan dagis och skola.
– Förstås frågar vi vilka ålders barn en person är intresserad av att arbeta med och stöder det.
– Min fråga är varför det här har väckt motstånd.
Hon säger att hon inte skulle placera en assistent med erfarenhet enbart av högstadiet i ett daghem, utan assistenten måste ha kompetens, motivation och förmåga att anpassa sig att jobba med småbarn. Hennes uppfattning är att största delen fortsätter att jobba i sin uppgift.
– I praktiken skulle en förflyttning mellan enheter kunna bli aktuell om vi drabbas av någon riktigt stor epidemi eller något sådant, när det verkligen behövs en person från en annan enhet.
”Enorma assistentresurser”
Ändringen av arbetsbeskrivningen har väckt stort motstånd. Varför vill kommunen gå vidare med all makt?
– Min fråga är varför det väckt motstånd. Vi har helt enorma resurser för assistenter. Vi minskar inte på vakanserna i nästa års budget och vi vill försäkra oss om att det finns tillräckligt med arbete ur assistenternas synvinkel. Vad är assistenterna rädda för och varför motsätter de sig detta? frågar Mirva Alakoskela.
Hon säger att man nu ska försöka komma överens om hur man ska gå vidare med processen och att assistenterna ska höras.
– Vi kommer att ha enskilda samtal med de assistenter som ännu inte velat delta i processen. Regionombudsmannen Ossi-Pekka Ollikainen säger att JHL följer noggrant med processen i Sjundeå.